Du har tre sekunder på dig att fånga din publik, sedan scrollar de vidare. Lyckas du har du en minut på dig att presentera aktuell forskning. Det är förutsättningarna för Forskning & framstegs sociala medieredaktör Catherine Fulgencio.
Tiktok är plattformen där bland annat unga tjejer visar roliga danssteg, till synes inte en given kanal för en tidning att sikta in sig på. Att presentera senaste kändisskvallret är kanske en sak, men att journalistiskt och trovärdigt redogöra för komplicerade forskningsrön till en svårflörtad publik som snabbt kan tappa intresset ser ut som en mission impossible.
Catherine Fulgencio, som tidigare jobbat med Tikotok, instagram och andra kanaler på bland annat Sveriges Radio nyheter, var inte rädd att ge sig i kast med uppgiften när hon började på Forskning & framsteg i slutet av förra året. Det berättade hon på Mälardalens frilanssektions frilansfrukost på torsdagen.
– Det gäller att spetsa nyheten så mycket du kan utan att det blir för sensationellt. Men lite ska det bli, på ett seriöst sätt. Tjusningen med Tiktok och reels på Instagram är att jag får se saker i flödet som gör mig förvånad. Jag blir intresserad av sådant jag inte visste, säger hon.
Målgruppen är unga människor, mellan 16 och 24 år, och tricket är att hitta något de kan relatera till i en komplicerad forskningsnyhet. Det behöver inte vara forskningen i sig.
Den första tiktok-hiten vi fick på Forskning & framsteg var en grej om tre unga forskare som löste en uppgift som etablerade forskare inte klarat fast de jobbat med det i tio år.
– De lyckades läsa text på en förkolnad papyrusrulle, och fick ett pris på 8 miljoner kronor. Det blev det jag vinklade på: De var unga och fick väldigt mycket pengar. Det klippet spred sig blixtsnabbt och fick otroligt mycket kommentarer!
Se klippet här:
https://www.tiktok.com/@forskningframsteg/video/7335841706983689504
Catherine Fulgencio gör ett minutklipp om dagen, men det tar mycket tid med urval av nyhet, oftast artiklar av Forskning & framstegs reportrar och frilansar, eventuella kompletterande frågor till reportrarna eller läsning av studien och till sist manusskrivande och klippning.
Hon tillbringar själv dessutom mycket tid på Tiktok och andra sociala medier, det är en förutsättning för att klara uppgiften. Att förstå mediets logik och den unga publikens – ”Generation Z” – humor, som är trippelironisk.
– Det är bra att vara där man vill nå ut. Man vet själv vad man fastnar för. Facebook och Youtube satsar också på korta klipp, men det är svårare att förstå deras algoritmer.
Till sin hjälp har hon techbolagens statistik, som visar bland annat hur många som nås av ett enskilt klipp, eller reel – och inte minst hur länge de stannar. Bara var femte kollar hela klippet ut, men det är en bra siffra.
– Jag kan se vad som håller kvar publiken. Och jag kan se exakt vilken sekund de lämnar klippet. Då kan jag på Tiktok gå in och göra om stället där de klickade vidare.
Den som fastnar för ett klipp har sedan möjligheten att gå vidare via länk i profilen. Det är lättare på Instagram än på Tiktok.
Ibland plockar Catherine även fram egna jobb, som nyligen en sak om Forsknings-VM, något som många inte ens vet existerar.
Det kräver mycket fantasi för att få med det viktiga utan att tumma på sanningen. Att spetsa grejen och ha koll på algoritmerna är viktigt.
– Det är en väldigt kreativ process.
Text och foto:
Mats Karlsson
malardalensfrilanssektion.se 